Virusinfektioner i luftvägarna och allergier är de vanligaste orsakerna till astmaskov. Om patienten ökar doserna av inhalationskortison och luftrörsvidgande läkemedel och läget inte blir bättre inom ett par dagar, kan patienten ta en kort (5–14 dagar) kur av tablettkortison enligt de anvisningar som patienten fått tidigare. Om patienten tar högst två kurer av tablettkortison per år finns det ingen anledning att oroa sig för långvariga biverkningar.
En liten del av astmapatienterna har en så svår astma att de behöver kontinuerlig tablettkortisonbehandling. Då följer man upp eventuella negativa effekter (benskörhet, hudförtunning, psykiska effekter) av kortisonen och behandlar dem efter behov.
Var och en som har astma borde få individuella anvisningar för egenvård, dvs. anvisningar om hur han eller hon kan reglera sin läkemedelsbehandling efter sina symtom och PEF-mätningsvärden. Patienten ska inte sluta ta sina mediciner på egen hand eftersom läkemedelsbehandlingen också förebygger astmaskov.
Om patienten tar högst två kurer av tablettkortison per år finns det ingen anledning att oroa sig för långvariga biverkningar.