Luftrörsvidgande läkemedel

Alla som har astma borde ha ett snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel till hands för eventuella astmaanfall. Patienten ska inte tveka att använda läkemedlet om han eller hon har symtom.

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande (bronkdilaterande) läkemedel indelas i fyra grupper:

  • korttidsverkande läkemedel som verkar via det sympatiska nervsystemet
  • korttidsverkande läkemedel som verkar via det parasympatiska nervsystemet
  • långtidsverkande läkemedel som verkar via det sympatiska nervsystemet
  • långtidsverkande läkemedel som verkar via det parasympatiska nervsystemet.

Läkemedlets verkning

Det finns två slag av luftrörsvidgande läkemedel: korttidsverkande (verkningstid cirka 4 timmar) och långtidsverkande (verkningstid 12–24 timmar). Om patienten behöver korttidsverkande luftrörsvidgande läkemedel flera gånger i veckan trots att han eller hon regelbundet tar ett vårdande antiinflammatoriskt läkemedel, kan medicineringen kompletteras med ett långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel. Ett kombinerat vårdande och långtidsverkande läkemedel är ofta en behändig lösning. De flesta kombinationsläkemedel ska tas två gånger per dygn.

Man rekommenderar inte att astmapatienten endast använder luftrörsvidgande läkemedel eftersom de inte har någon effekt på astmainflammationen. Inflammationen kan bli värre när de luftrörsvidgande läkemedlen döljer inflammationens symtom.

Biverkningar

Läkemedel som verkar genom det sympatiska nervsystemet kan orsaka hjärtklappning och darrningar i händerna till följd av ökad muskelspänning. Biverkningarna går snabbt över och de är i allmänhet inte farliga.

Biverkningen hos läkemedel som verkar genom det parasympatiska nervsystemet är främst torr mun.

Uppdaterad  21.10.2022

Kyllä