Luftrörsvidgande läkemedel

Alla som har astma borde ha ett snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel till hands för eventuella astmaattacker. Patienten ska inte tveka att använda läkemedlet om han eller hon har symtom.

Det rekommenderas inte att astmapatienten endast använder luftrörsvidgande läkemedel eftersom de inte har någon effekt på astmainflammationen. Inflammationen kan bli värre när de luftrörsvidgande läkemedlen döljer inflammationens symtom.

Läkemedlets verkningstid

Det finns två slag av luftrörsvidgande läkemedel: kortverkande (verkningstid cirka 4 timmar) och långverkande (verkningstid 12–24 timmar). Om patienten behöver kortverkande luftrörsvidgande läkemedel flera gånger i veckan trots att han eller hon tar regelbundet ett vårdande antiinflammatoriskt läkemedel, kan medicineringen kompletteras med ett långverkande luftrörsvidgande läkemedel. Ett kombinerat vårdande och långverkande läkemedel är ofta en behändig lösning. De flesta kombinationsläkemedel ska tas två gånger om dygnet.

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande (bronkdilaterande) läkemedel indelas i fyra grupper:

  1. kortverkande läkemedel som verkar genom det sympatiska nervsystemet
  2. kortverkande läkemedel som verkar genom det parasympatiska nervsystemet
  3. långverkande läkemedel som verkar genom det sympatiska nervsystemet
  4. långverkande läkemedel som verkar genom det parasympatiska nervsystemet

Biverkningar

Läkemedel som verkar genom det sympatiska nervsystemet kan orsaka hjärtklappning och darrningar i händerna till följd av ökad muskelspänning. Biverkningarna går snabbt över och de är i allmänhet inte farliga.

Läkemedel som verkar genom det parasympatiska nervsystemet orsakar främst att patienten har torr mun.


Föregående sidaNästa sida



Det finns stora individuella variationer i hur lätt personer som har astma känner att luftrören dras samman.

Mer information