Det kan vara påfrestande att anpassa sig till nya begränsningar i livet och att plötsligt vara tvungen att reagera på nya situationer. I värsta fall kan astman begränsa tillvaron eftersom den kan vara förknippad med arbetsoförmåga och symtom i sociala situationer.
Återkommande skov kan också vara mentalt påfrestande. Tablettkortison som används som behandling kan ha bieffekter på humöret.
Stress påverkar inflammationsreaktionen och minskar motståndskraften vilket leder till att stressande livssituationer kan öka astmasymtomen. Det är inte alltid lätt att själv se kopplingen mellan astmasymtomen och stress, och oftast ser man kopplingen tydligare efteråt när livssituationen blivit lättare.
Stress eller astmasymtom?
Stress kan orsaka astmaliknande känningar utan att astman i sig skulle ha förvärrats. Stress och ångest är ofta förknippade med fysiska symtom som omfattar andningskänningar som man kan missta för astmasymtom. Luftrörsvidgande astmaläkemedel kan förvärra dessa symtom. Det är alltså viktigt att man känner igen astmasymtomten och använder luftrörsvidgande läkemedel för att lindra endast dessa. Om astman förvärras av stress, kan en behandling av den psykiska ångesten samtidigt underlätta astmasymtomen.
Andningssymtom som inte är förknippade med astma kallas för funktionella andningsstörningar och för dem kan man få hjälp genom träning som leds av en fysioterapeut.
Egenvård
Vid stresskontroll är motion, lämpliga hobbyer, avslappningstekniker och att man lär sig att andas på rätt sätt bra metoder för egenvård. Tillräcklig vila och nattsömn hjälper dig att orka. En fysioterapeut kan ge bra anvisningar för motion och avslappning. En kamratstödsgrupp och erfarenhetsexperter uppmuntrar dig. Ibland behöver man även proffshjälp, till exempel stöd av en psykolog.