Födoämnesöverkänslighet

Symptom på grund av födoämnen är vanligt bland vuxna, upp till en femtedel av befolkningen lider av detta i någon mån. Största delen av symptomen som orsakas av födoämnen beror inte på allergi.

Födoämnesallergi

Den vanligaste livsmedelsallergin bland vuxna i Finland är korsreaktioner med björkens pollen och växter och grönsaker, vilket leder till symptom i munnen och svalget. Typiska symptom är klåda i läpparna, tandköttet och gommen, en del har även klåda i halsen och öronen. I​bland kan täppthet i näsan och snuva förekomma. Symptomen uppstår snabbt, inom några minuter efter att man ätit och de orsakas oftast av otillredda födoämnen. Symptomen kan förvärras under pollensäsongen. Korsreaktioner som gäller björkallergi leder vanligen inte till svårare reaktioner och man bör undvika födoämnen som ger symptom. Som medicinering kan användas antihistamintabletter, som kan köpas utan recept på apotek.

Övriga födoämnesallergier är vanligare hos barn än hos vuxna och de försvinner vanligen före skolåldern. Nya födoämnesallergier kan dock uppstå även i vuxen ålder.

På läkarmottagningen

Då en patient uppsöker läkare på grund av misstanke om födoämnesallergi frågar läkaren vilka symptom som uppstår och efter hur lång tid då patienten ätit och om symptomen upprepas alltid då patienten äter samma födoämne. Även tidigare allergier har betydelse. Utifrån dessa uppgifter kan man vanligen dra en ganska precis slutsats om huruvida patientens symptom beror på födoämnesallergi. Det här säkerställs med blodprov eller pricktest. Hos personer med pollenallergi ger flera pricktest med färska grönsaker en positivt resultat på grund av korsreaktioner, och dem behöver man inte undvika, ifall de inte ger symptom. I oklara fall kan man göra olika slags provokationstest med födoämnen.

Om födoämnessallergi inte konstateras i undersökningar, betyder det inte att patienten inte skulle få symptom av födoämnet, utan då är det fråga om någon annan sjukdom eller överkänslighet.

Symptom på födoämneallergi

Symtom på födoämnesallergi uppstår vanligen snabbt, inom ett par timmar då man ätit. Vanliga enskilda symptom är akut nässelfeber och angioödem, irritation och rodnad på huden, symptom i matsmältningskanalen, såsom illamående, buksmärta, kräkning eller diarré. En del kan ha symptom på astma eller snuva. Då symptom uppstår i flera organ samtidigt handlar det om en allmän reaktion (anafylaxi).

Anafylaxi

Anafylaxi är en omedelbar allmän allergisk reaktion. Orsaken är vanligen ett födoämne som man ätit. Alltid kan man inte få klarhet i allergiframkallaren i undersökningar. I Finland är nötter de vanligaste anafylaxiframkallarna enligt anafylaxiregistret. Födoämnen och de födoämnen som korsreagerar med det födoämne som orsakat anafylaxi ska undvikas helt i fortsättningen. Den som haft anafylaxi rekommenderas alltid ha med sig antihistamin- och kortisontabletter och adrenalininjektor. Första hjälpen ges med antihistamin- och kortisontabletter och adrenalininjektor men efter en reaktion ska man alltid uppsöka jouren.

Faktorer som påverkar uppkomsten av en allergisk reaktion

För en del former av födoämnessallergi är det typiskt att enbart intag av födoämnet inte orsakar allergiska reaktioner, utan en kofaktor behövs, dvs. en annan samtidig faktor. En typisk form är sädes-belastningsanafylaxi, där patienter som sensibiliserats för gliadin i inhemska sädesslag får en reaktion bara då de ätit produkter som innehåller sädesslag och ansträngt sig.

Övriga tilläggsfaktorer som kan utlösa en allergisk reaktion kan vara alkohol, antiinflammatoriska läkemedel, vissa blodtrycksmediciner, menstruation och stress.

Vanliga framkallare av födoämnessallergi

De vanligaste framkallarna av födoämnesallergi är bland annat ägg, mjölk, vete, fisk, soja, skaldjur och nötter. Ovan nämnda ämnen har inte samband med korsreaktioner med pollen.

Mjölk

Mjölkallergi är den vanligaste allergin under småbarnsåren och försvinner oftast före skolåldern. Om mjölkallergin finns kvar som vuxen är den ofta svår och försvinner inte. I lindriga fall går det att använda upphettad eller behandlad mjölk till exempel i surmjölksprodukter. I mjölkens sammansättning finns flera äggviteämnen, varav de viktigaste allergiframkallarna är kaseiner samt albuminer och laktoglobuliner.

Mjölkallergi undersöks med pricktest eller blodprov. Vid behov görs provokationstest.

Desensibilisering för mjölkallergi är experimentell. Desensibilisering kan övervägas vid svåra allergiska symptom av små mängder mjölkprodukter.

Ägg

Huvuddelen av äggets allergener är i dess vita. De flesta som har äggallergi är barn och allergin försvinner vanligen före skolåldern. Allergin är svår om den finns kvar i vuxen ålder. Äggets tillredningsgrad kan påverka känsligheten för symptom. Äggallergi undersöks med pricktest och blodprov och vid behov med provokationstest. Desensibilisering mot svår äggallergi är expertimentell.

Vete och övriga sädesslag

Allergi mot vete eller andra sädesslag är betydligt ovanligare hos vuxna än hos barn. Ett eller flera sädesslag kan orsaka symptom. En del är sensibiliserade för gliadinet som finns i sädesslagen och får då symptom av vete, råg och korn.

Gluten är että ämne som bildas av lagringsproteinen gliadin och glutein i vete, råg och korn. Hos de som har celiaki ger gluten upphov till inflammation i tunntarmens slemhinna och skadar tunntarmens ludd. Det är inte fråga om allergi.

En form av veteallergi är vetebelastningsanafylaxi. Personerna är oftast sensibiliserade mot gliadin i vetet. De får en anafylaktisk reaktion då de före eller efter ansträngning ätit sädesprodukter som innehåller gliadin.

Allergi mot sädesslag undersöks med pricktest, blodprov och vid behov med provokationstest.

Nötter

Nötallergi är vanligen en korsreaktion med björkens pollen. En del av de som har nötallergi får symptom av nötter utan korsallergi. Dessa patienter har vanligen ökad risk för allvarliga reaktioner. Av ett positivt resultat i pricktest hos personer med björkallergi kan inte dras slutsatsen att är fråga om en korsreaktion med björk eller allergi mot nötter. I fråga om de vanligaste nötterna kan man med blodprov bedöma om det är fråga om korsreaktioner med pollen från nötter eller om det är fråga om en så kallad äkta svår allergi mot nötter. För svår jordnötsallergi finns experimentell desensibilisering.

Skaldjur och blötdjur

Olika kräftor hör till skaldjur och ostron, musslor och bläckfisk till blötdjur. Skaldjur och blötdjur har inom grupperna korsreaktion sinsemellan, eftersom allergi orsakas av ett protein av samma typ. Även mellan skaldjur och blötdjur förekommer betydande korsreaktioner. På grund av korsreaktioner rekommenderas man vanligen efter att allergi upptäckts undvika båda grupperna. Allergin är typisk för vuxna och försvinner inte med tiden.

Fisk

Fiskallergi kan vara beroende av fiskarter, men även korsreaktioner mellan fiskarter är vanligt. Fiskallergi är vanligare hos vuxna än hos barn och är vanligen bestående. En del av de som har fiskallergi får symptom till och med av fiskos och fisklukt. Även fiskrom kan orsaka allergiska reaktioner.

Sällsynta allergiframkallare

LTP-Allergi

LTP (lipid transfer protein) är en typ av äggviteämne som finns frukt, grönsaker samt i pollen från träd och gräs och kan korsreagera. Symptom son orsakas av korsreaktioner förekommer framförallt i Sydeuropa, där det börjar med sensibilisering för persika. Proteiner tål apphettning och därför uppstår symptom både efter rå och tillredd mat. Symptom kan vara svullnad i munnen, ansiktet och ögonen samt nässelfeber, buksmärta och kräkningar.

Vanliga allergiframkallare är frukt och bär, särskilt äpplen, jordgubbar, hallon, persikor, körsbär, kiwi, vindruvor, tomat, nötter, produkter på majsmjöl. I Finland förekommer det här knappt alls.

Alpha-Gal-allergi

En sällsynt allergiform, som har anknytning till rött kött. I bakgrunden finns enligt dagens kunskap sensibilisering för en förening som heter alpha-galaktos i fästingens tarmsystem vilket skett i samband med fästingbett. Föreningen finns även i rött kött. Följden är en svår allergisk reaktion, som uppstår med flera tim​​mars fördröjning efter intag av kött.

Sjukdomar och symptom som har anknytning till födoämnen och inte är allergi

Tarmar

Den vanligaste orsaken till tillfälliga tarmsymptom är syndromet irritabel tarm. För den som har syndromet irritabel tarm kan vissa födoämnen medföra mera symptom och en ändrad kost minskar symptomen. Därför beaktas möjligheten till födoämnesallergi.

Laktosintolerans beror på störningar i upptagning av mjölksocker och är ingen allergi. Celiaki är inte en allergisjukdom utan beror på att sädesprodukters gluten skadar luddet i tunntarmen.

Hud

Atopisk eksem är förknippad med benägenhet för rodnad som hos vuxna vanligen inte har samband med födoämnen. Kronisk nässelfeber orsakas aldrig av födoämnesallergi och man behöver inte undvika födoämnen.

Biogeniska aminer

Biogeniska aminer är kväveföreningar som förekommer i små halter i födoämnen, till exempel i grönsaker och frukt, bland annat i tomat, citrusfrukter, banan, bönor, avocado, hallon och plommon. De mest betydande biogeniska aminerna är bland annat histamin, serotonin, tyramin, fenyletylamin och tryptamin.

Aminer kan även uppstå då födoämnen blir skämda. Livsmedel som är förknippade med risk är bland annat tonfisk och ostar som lagrats länge.

Höga aminhalter kan orsaka plötsliga allergiliknande symptom, som till skillnad från allergi uppkommer med fördröjning. Typiska symptom är rodnad i huden, nässelfeber, huvudvärk och svettning.

Föregående sidaNästa sida

 

Uppdaterad  12.3.2020