​De flesta patienterna har skovvis förlöpande MS, varvid man har några veckor långa skov och längre, stabila perioder då man är symtomfri eller har enbart några få symtom. I uppföljningsundersökningar har inte närapå alla patienter med MS fått ett nytt skov och funktionsförmågan kan vara oförändrad i tiotals år. Risken för skov kan vara förhöjd de första veckorna efter en inflammation och de första månaderna efter en förlossning.

Skov vid MS orsakas av en inflammationsreaktion i hjärnan eller ryggmärgen. När inflammationen läker anpassar sig nervsystemet och försöker att återställa den tidigare funktionsförmågan så gott det går. Bestående symtom efter ett skov, restsymtom, orsakas av skador på nerverna eller ärrvävnaden som stör nervernas förmåga att leda elektriska signaler.

MS kan utvecklas på många sätt

Symtomen på MS kan utvecklas skovvis eller progressivt. I ett tidigt skede är ett skovformigt sjukdomsförlopp vanligare än ett progressivt sjukdomsförlopp. Hos cirka 90 procent av alla som har MS är sjukdomen skovformig i det tidiga skedet. När skoven vara från några dagar till en månad är det fråga om skovvis förlöpande MS (eng. relapsing MS). Efter skoven underlättas symtomen men rörelse- och funktionsförmågan återgår inte nödvändigtvis helt. Om symtomen så småningom förvärras även mellan skoven under mer en ett halvår, är det fråga om sekundärprogressiv MS (eng. secondary progressive). Under loppet av årtionden kan alltså de skovvist förekommande symtomen förvandlas till en progressiv form av sjukdomen. En liten del av personerna med MS (ca 10 %) har primärprogressiv MS (eng. primary progressive). I denna sjukdomsform förvärras symtomen relativt jämnt ända från början. Sjukdomen behandlas med olika slags läkemedel beroende på sjukdomens typ och skede och därför försöker läkaren bestämma vilken form av sjukdomen patienten har.