Håller skovet på att börja?

Till ett skov i samband med MS hör symtom som varar över ett dygn. Ett nytt symtom väcker misstanken om att ett skov börjar, men ibland beror symtomen på förhöjd kroppstemperatur eller någon annan orsak.



Ett skov vid MS innebär att man får ett nytt neurologisk symtom eller att ett tidigare symtom förvärras betydligt inom loppet av några dagar. Vanligtvis ökar besvären i cirka två veckors tid, varefter de lindras och inom en månad går skovet vanligtvis över helt. Vanliga besvär under ett skov är dubbelseende, synnedsättning i ena ögat och ömhet vid ögonrörelser, svårighet att upprätthålla balansen och klumpighet samt muskelsvaghet och störningar i känseln i en eller flera extremiteter. Huvudvärk, domningar, yrsel eller trötthet väcker vanligtvis inte misstanke om ett nytt skov. Olika slags påfrestningar i kroppen såsom inflammationer (tandinflammation, feber med snuva, magsjuka, urinvägsinfektion) och andra sjukdomar kan framkalla ett skov. När kroppstemperaturen stiger, till exempel när man har feber eller badar bastu, saktas ledningshastigheten i nerverna och de neurologiska symtomen kan tillta. Detta är ett vanligt fenomen och innebär inte ett skov. Om du misstänker ett skov, kontakta din MS-sköterska.

Andra alternativ

Ett nytt neurologiskt besvär kan även ha någon annan orsak än MS. Till exempel orsakas tillfälliga domningar i extremiteterna ofta av att en nervrot är i kläm (t.ex. ischias) eller spändhet i musklerna i nacke och skuldror, vilket framför allt förekommer hos personer som har ett stillasittande arbete. Synrubbningar med sicksackmönster som kommer i attacker och huvudvärk i sin tur är ofta symtom på migrän. Talsvårigheter, muskelsvaghet eller intensiv huvudvärk som börjar plötsligt kan kräva akutvård. Då är det bäst att ringa nödnumret eller den närmaste akutmottagningen.


Föregående ​sida

 




 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo