MS diagnostiseras utifrån typiska
symtom, neurologens
bedömning, magnetkameraundersökning och ryggvätskeprov (s.k. likvorprov). Undersökningarna som görs vid diagnostisering av MS är ofarliga och vanligtvis smärtfria.
Magnetkameraundersökningen av hjärnan och ibland även ryggmärgen görs i en magnetkamera som är öppen i båda ändorna. Undersökningen varar i 30–60 minuter och i samband med den kan man använda kontrastmedel som injiceras i blodet.
Ryggvätskeprovet i sin tur görs oftast genom provtagning från nedre delen av ryggen på polikliniken.
Från det första symtomet till diagnosen
För att diagnostisera MS är det viktigt att utesluta andra sjukdomar som orsakar liknande symtom.
Utöver de undersökningsfynd som neurologen konstaterar försöker man påvisa plack i hjärnan och ryggmärgen genom en magnetkameraundersökning. För en pålitlig MS-diagnos behövs bevis på att sjukdomen är långvarig. Dessa bevis fås antingen när ett till skov uppträder eller man ser nya plack i magnetkameraundersökningen. Utöver magnetkameraundersökningen kan ryggvätskeprovet användas för att påvisa ett inflammationstillstånd i nervsystemet. Ett första symtom som eventuellt tyder på MS kallas för
kliniskt isolerat syndrom (CIS) då sjukdomens långvariga karaktär inte är bekräftad.
Oväntade fynd i magnetkamerabilden
Ibland händer det att man vid en magnetkameraundersökning som görs av någon annan orsak upptäcker härdförändringar som liknar dem vid MS. Av de patienter som inte har några symtom från dessa härdförändringar som upptäcks i en magnetkameraundersökning utvecklas hos i genomsnitt en tredjedel symtom på MS under de nästkommande fem åren.
Ett skov (CIS)
När läkaren utifrån en enskild försämringsepisod misstänker MS, men patientens tidigare symtom eller magnetkameraundersökningarna inte ger bevis på att sjukdomen är långvarig, kallas detta för
kliniskt isolerat syndrom (CIS). I genomsnitt drygt hälften av de patienter, vars magnetkameraundersökning tillsammans med en enskild försämringsepisod väcker misstanke om MS, förväntas få ett nytt skov inom loppet av sju år. Å andra sidan upplever inte närapå alla patienter med MS ett nytt skov och funktionsförmågan kan vara oförändrad ännu efter ett tjugotal år.
Vad ska jag göra om jag haft ett CIS?
När ett CIS har konstaterats lägger den behandlande neurologen upp en individuell tidsplan för uppföljningsbesök och en ny magnetkameraundersökning. Det kan vara nyttigt att se till att intaget av vitamin D är tillräckligt stort; diskutera detta med din läkare. Om du röker, minskar risken för att MS utvecklas om du slutar röka.
Föregående sidaNästa sida