​​Hur rehabiliteras skador på nervsystemet?

Rehabiliteringen av neurologiska sjukdomar och symtom som härrör från nervskador baserar sig på hjärnans plasticitet. Vid en nervskada är rutten från hjärnan eller ryggmärgen till händer, ben, ansikte, kroppen eller de inre organen skadad. Nervcellerna är ett nätverk av stigar och vägar och det är möjligt att hitta en ny rutt. I rehabiliteringen försöker man återställa den funktionalitet som förlorats genom att leta upp en ny rutt i nervsystemet som ersätter den skadade rutten. Att hitta en ny rutt är dock tidskrävande och besvärligt och rutten stärks endast genom träning. Besvär som trots ihärdig träning inte går att reparera kan ofta lindras med hjälp av hjälpmedel och nya rutiner.

Vanligtvis är frivillig motion den bästa rehabiliteringen i ett tidigt skede under sjukdomen. Ofta räcker detta också som den enda rehabiliteringen, om man inte har några alls eller endast få symtom. Om fler symtom uppträder, är en avgörande faktor i hur rehabiliteringen lyckas framför allt att MS-patienten går från att vara en patient som mottar vård till en aktiv deltagare i sin rehabilitering. Mångprofessionell rehabilitering ökar funktionsförmågan och höjer livskvaliteten och kan hjälpa att minska tröttheten som upplevs när sjukdomen framskrider. Rehabiliteringen kan beroende på symtomen och behoven innefatta fysio-, ergo- och talterapi samt neuropsykologisk rehabilitering. Till den kognitiva rehabiliteringen hör första information samt rådgivning om muskelvård och motion.

Symtomen ger ofta upphov till nya problem; till exempel kan värken tillta vid belastning av stöd- och rörelseorganen eller förstoppningen förvärras när motionen minskar. Om rörelseförmågan är begränsad kan detta innebära en utmaning för viktkontrollen. Som stöd för viktkontrollen kan man få näringsrådgivning. Till rehabiliteringen hör också en möjlighet att träffa andra i en liknande situation. Vid mångprofessionell rehabilitering kommer man tillsammans överens om ett mål för rehabiliteringen, definierar vilka medel som behövs för att uppnå målet och bedömer huruvida målet har uppnåtts.

Rehabiliteringsplan för att sätta upp mål

MS kan allt efter som sjukdomen framskrider försämra arbetsförmågan. Skovformig MS har med tiden mindre påverkan på arbetsförmågan än primärprogressiv MS. Högutbildade personer och personer som gör ett fysiskt lätt arbete kan ofta fortsätta längre i arbetslivet. Det finns än så länge inga forskningsdata baserade på långvarig uppföljning om hur väl de moderna läkemedlen fungerar i bevarandet av arbetsförmågan. Det finns emellertid tydliga antydningar på att MS inverkan på arbetsförmågan har väsentligt minskat under 2000-talet jämfört med de uppföljningsundersökningar som är gjorda på 1900-talet.

Läkaren skriver vid behov ett utlåtande om rehabiliteringsbehovet eller en rehabiliteringsplan där rehabiliteringsbehovet och genomförandeplanen beskrivs. Det finns vanligtvis olika slags rehabiliteringsalternativ: rehabilitering kan ordnas som öppen rehabilitering eller på anstalt och övningarna kan ofta genomföras individuellt eller i grupp. Rehabilitering tillhandahålls av den specialiserade sjukvården, primärhälsovården, företagshälsovården samt rehabiliteringsenheter som är godkända av FPA. Det finns regionala skillnader i rehabiliteringstjänsterna och bästa sättet att få information om rehabiliteringsmöjligheterna är genom att fråga den behandlande läkaren, MS-sköterskan, rehabiliteringshandledaren eller Neuroförbundet. Mer information om rehabilitering finns på FPAs webbplats och i Hälsobyns Rehabiliteringshus:

Rahabilitering (FPA)