I den här listan finns olika känslor och tillhörande tankar som kan vara förknippade med insjuknandet i epilepsi. Känner du igen dem hos dig själv? Eller känner du igen några andra känslor? Gör en lista över känslorna och tankarna.

Sorg

• "Jag känner mig sorgsen över att framtiden är osäker. Jag har lust att gråta över allt."

Ilska

• "Jag hatar epilepsin, läkemedlen, körförbudet, rädslan! Tanken på att gå till mottagningen gör mig ursinnig."

Känsla av orättvisa

• "Varför blev just jag sjuk?"

Osäkerhet

• "Hur ska jag klara mig?"

Avsky

• "Jag avskyr att vara sjuk och besöka sjukhuset. Jag avskyr tanken på hur anfallen ser ut."

Rädsla

• "Kommer jag att få ett anfall idag på en offentlig plats eller då jag är helt ensam? Kommer någon att hjälpa mig? Tar epilepsin eller läkemedelsbehandlingen dina krafter, din hälsa, försämras minnet?

Ångest

• "Jag står inte ut med den här känslan, jag får ingen ro från tankarna, jag har ont i magen."

Skuld

• "Vad har jag gjort för att drabbas av epilepsi?"

Skam

• "Vad tänker andra om mig nu? Jag skäms för mina anfall."

Medlidande

• "Jag har det inte heller lätt."

Lättnad

• "Tur att mina symtom fick en förklaring och jag får behandling."

Hopp

• "Vi kommer att hitta en lämplig läkemedelsbehandling. Livet fortsätter."

Titta på din lista över känslor som du sammanställde i föregående övning. Fundera separat på varje känsla du hade. Känslan kan minska redan då du sätter namn på den och funderar över hur den påverkar dig.

Märker du reaktionerna i kroppen som känslan ger upphov till?

• Upplever du till exempel en tryckande känsla, blir du gråtfärdig, gör det ont i magen eller åker axlarna upp till öronen?
• Eller upplever du en varm känsla, blir andningen jämnare?

Vilka slags tankar lyfter känslan upp till ytan? Till exempel:

• "Så här svårt kändes det även då ...", "Det är svårt att orka med den här känslan."
• "När jag senast kände så här, blev jag hjälpt av att ..."

Vilka andra reaktioner eller agerande ger känslorna upphov till? Till exempel: 

• uppgivenhet, ilska mot anhöriga på grund av småsaker, dra sig undan andras sällskap, sluta med hobbyer, hårt arbete, shopping
• slappna av ensam, lyssna på musik, ringa en vän, promenera

Därefter kan du fundera över om känslan ger upphov till nyttiga resurser eller sådana funktioner som hjälper dig att orka. Man kan inte eliminera känslan, men man behöver inte heller förstärka den. Du behöver alltså inte nödvändigtvis agera på känslan. Finns det något annat sätt att reagera på känslan när den uppstår? Kan du göra något som kan få dig att må bättre eller som känns neutralt?

För dagbok över dina förnimmelser och känslor i anslutning till din sjukdom till exempel under en vecka.

Granska dagboken och fundera över följande:

• Vilka känslor upprepas? Varifrån härrör de?
• Vilka känslor är lätta för dig? Och vilka är svåra?
• Vilka slags känslor är lätta att känna igen, acceptera eller uttrycka? Vilka känslor har du inte identifierat, accepterat eller uttryckt?
• Vilka känslor är i själva verket nedtryckta, förändrade känslor?
• Vad hjälper dig att uttrycka eller uppleva nedtryckta, förändrade känslor?

Om du vill ha mer information om känslor, läs vidstående material och anteckna de tankar och känslor som det väcker.

Föreningen för mental hälsa i Finlands omfattande webbplats om känslor.