Känslor

Insjuknandet i epilepsi väcker känslor. Alla känslor är riktiga och tillåtna, och verkliga för en själv, precis sådana som de uppkommer. Emotionella färdigheter hjälper oss att förstå oss själva och våra reaktioner.

​​​​​

Det är vanligt att känna olika känslor på grund av insjuknandet i epilepsi. Du kan till exempel känna sorg eller bitterhet öv​er att du måste acceptera de begränsningar som epilepsin för med sig eller över att dina planer och drömmar inte verkar kunna uppfyllas. Du kan även känna skam eller orättvisa, eller känna att du hatar dig själv, dina anhöriga eller livet. Andra i sin tur känner skuld över att de egna känslorna och rädslorna i anslutning till epilepsin är så starka, även om de märker att andra har allvarligare sjukdomar eller mer påfrestande behandlingar.

Känslor och emotionella färdigheter

Man kan inte styra sina känslor helt eller påverka deras uppkomst med viljan. Människan behöver även negativa känslor: de leder till snabba reaktioner och kraftig aktivering, som kan vara till nytta i vissa situationer. Eftersom känslorna uppstår som fysiologiska reaktioner i våra celler och i hormonutsöndringen, är det inte möjligt att eliminera dem.

Även om man inte kan eliminera känslor behöver man inte bli deras slav. Negativa känslor kan visserligen kännas starka och ibland även påfrestande, men de blir svagare och omvandlas ofta lika snabbt som de uppstår. Detta kan främjas med hjälp av emotionella färdigheter: genom att identifiera känslorna, sätta namn på dem, godkänna dem och slutligen uttrycka dem. Man kan träna och lära sig emotionella färdigheter i takt med livserfarenheterna. Emotionella färdigheter hjälper oss att förstå oss själva och våra reaktioner. Alla känslor är riktiga och tillåtna, och verkliga för en själv, precis sådana som de uppkommer.

Övning 1: Att identifiera och sätta namn på känslor​

I den här listan finns olika känslor och tillhörande tankar som kan vara förknippade med insjuknandet i epilepsi. Känner du igen dem hos dig själv? Eller känner du igen några andra känslor? Gör en lista över känslorna och tankarna.

Sorg

  • "Jag känner mig sorgsen över att framtiden är osäker. Jag har lust att gråta över allt."

Ilska

  • "Jag hatar epilepsin, läkemedlen, körförbudet, rädslan! Tanken på att gå till mottagningen gör mig ursinnig."

Känsla av orättvisa

  • "Varför blev just jag sjuk?"

Osäkerhet

  • "Hur ska jag klara mig?"

Avsky

  • "Jag avskyr att vara sjuk och besöka sjukhuset. Jag avskyr tanken på hur anfallen ser ut."

Rädsla

  • "Kommer jag att få ett anfall idag på en offentlig plats eller då jag är helt ensam? Kommer någon att hjälpa mig? Tar epilepsin eller läkemedelsbehandlingen dina krafter, din hälsa, försämras minnet?

Ångest

  • "Jag står inte ut med den här känslan, jag får ingen ro från tankarna, jag har ont i magen."

Skuld

  • "Vad har jag gjort för att drabbas av epilepsi?"

Skam

  • "Vad tänker andra om mig nu? Jag skäms för mina anfall."

Medlidande

  • "Jag har det inte heller lätt."

Lättnad

  • "Tur att mina symtom fick en förklaring och jag får behandling."

Hopp

  • "Vi kommer att hitta en lämplig läkemedelsbehandling. Livet fortsätter."

Övning 2: Granskning av känslor och förnimmelser

Titta på din lista över känslor som du sammanställde i föregående övning. Fundera separat på varje känsla du hade. Känslan kan minska redan då du sätter namn på den och funderar över hur den påverkar dig.

Märker du reaktionerna i kroppen som känslan ger upphov till?

  • Upplever du till exempel en tryckande känsla, blir du gråtfärdig, gör det ont i magen eller åker axlarna upp till öronen?
  • Eller upplever du en varm känsla, blir andningen jämnare?

Vilka slags tankar lyfter känslan upp till ytan? Till exempel:

  • "Så här svårt kändes det även då ...", "Det är svårt att orka med den här känslan."
  • "När jag senast kände så här, blev jag hjälpt av att ..."

Vilka andra reaktioner eller agerande ger känslorna upphov till? Till exempel: 

  • uppgivenhet, ilska mot anhöriga på grund av småsaker, dra sig undan andras sällskap, sluta med hobbyer, hårt arbete, shopping
  • slappna av ensam, lyssna på musik, ringa en vän, promenera

Därefter kan du fundera över om känslan ger upphov till nyttiga resurser eller sådana funktioner som hjälper dig att orka. Man kan inte eliminera känslan, men man behöver inte heller förstärka den. Du behöver alltså inte nödvändigtvis agera på känslan. Finns det något annat sätt att reagera på känslan när den uppstår? Kan du göra något som kan få dig att må bättre eller som känns neutralt?

Övning 3: Känslodagbok

För dagbok över dina förnimmelser och känslor i anslutning till din sjukdom till exempel under en vecka.

Granska dagboken och fundera över följande:

  • Vilka känslor upprepas? Varifrån härrör de?
  • Vilka känslor är lätta för dig? Och vilka är svåra?
  • Vilka slags känslor är lätta att känna igen, acceptera eller uttrycka? Vilka känslor har du inte identifierat, accepterat eller uttryckt?
  • Vilka känslor är i själva verket nedtryckta, förändrade känslor?
  • Vad hjälper dig att uttrycka eller uppleva nedtryckta, förändrade känslor?

Övning 4: Information om känslor

Om du vill ha mer information om känslor, läs vidstående material och anteckna de tankar och känslor som det väcker.

Föreningen för mental hälsa i Finlands omfattande webbplats om känslor.

Att diskutera med anhöriga, likasinnade eller yrkesutbildade personer hjälper till att hantera de känslor som sjukdomen för med sig. Om man inte kan ge utlopp för sina känslor av illamående och oro, kan de bli starkare eller förändras till irritation, hat, vrede eller avund. Känslor som hållits tillbaka länge kan ta sig uttryck i nervositet, depression, ångest, bitterhet eller cynism. Att dölja sina känslor kan förvärra situationen både psykiskt och fysiskt.

Prata om dina känslor och upplevelser med en anhörig eller ta upp dem med din skötare eller läkare. Du kan diskutera dina känslor och ställa frågor i anslutning till epilepsi med en yrkesperson även genom att ringa till Epilepsiförbundets rådgivningstelefon (mån.–tor. kl. 9–15 på telefonnummer 09 3508 2310) eller i kamratstödsforumet, som du når via Epilepsiförbundets ingångssida.

Även Psykportens symtomnavigation kan ge hjälp och stöd för att hantera känslor.

Mer information om hur man kan uttrycka känslor och få stöd finns i kapitlet Stöd.


Föregående sidaNäs​ta sida

 


​​

 

Uppdaterad  14.5.2019 14.47