Epilepsianfall

Symtomen på anfallen varierar mycket hos olika personer. Vanliga anfallstyper är tonisk-kloniska anfall och komplexa partiella anfall.

​​​​

Ett epilepsianfall uppstår då hjärnans normala elektriska aktivitet störs. Hjärnans olika delar ansvarar för våra handlingar. Symtomen på anfallet beror på var den avvikande elektriska urladdningen finns och hur den sprider sig i hjärnan. Varifrån börjar störningen? Hur omfattande är spridningen – berörs endast en del av hjärnan eller hela hjärnan direkt?

Symtomens svårighetsgrad kan variera från ett tonisk-kloniskt anfall till ett lindrigare anfall där funktionsförmågan stannar upp eller minskar endast en liten stund. Anfallen kan vara från några sekunder till flera minuter, men går i allmänhet över av sig själva.

Exempel på de vanligaste symtomen under ett anfall

  • delvis eller total fördunkling av medvetandet (personen varken talar eller förstår normalt)
  • rörelsesymtom som är ofrivilliga, till exempel rytmiska ryckningar, stelhet, enskilda muskelryckningar och muskelslapphet
  • oändamålsenliga handlingar eller automatismer, till exempel sväljningar och fingrande
  • sinnesupplevelser, till exempel syn-, hörsel-, känsel-, smak- eller luktförnimmelser
  • känslomässiga fenomen, till exempel känsla av rädsla
  • symtom som förhindrar vissa handlingar, såsom oförmåga att tala eller upprätthålla kroppsställningen.​

Efter det egentliga anfallet kan följdtillstånd förekomma under vilket personen inte kan agera normalt. Tillståndet kan vara flera timmar.

Första hjälpen vid epilepsianfall.

Utdraget epilepsianfall

En person som fått ett anfall ska omedelbart tas till sjukhus om

  • anfallet är utdraget (över 5 minuter)
  • anfallen återkommer så tätt att man inte hinner återhämta sig mellan dem.

Ett sådant utdraget anfall kan vara livsfarligt. Även behandlingseffekten minskar om anfallet är utdraget. En så effektiv tidig behandling som möjligt påverkar dock prognosen. Därför är rekommendationen att ett anfall som varar över fem minuter betraktas som ett hotande utdraget anfall och måste behandlas effektivt. Dödligheten och risken för skador ökar särskilt om epilepsianfallet har varat över 30 minuter. Riskprognosen påverkas dessutom av anfallets typ, bakgrunden till epilepsin och patientens ålder. Ett utdraget anfall innebär ökad risk för äldre personer än för barn.

Information om behandling av ett utdraget epilepsianfall finns i God medicinsk praxis-rekommendationen. Den har utarbetats av en arbetsgrupp utsedd av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska Föreningen i Finland rf och Neurologiska Föreningen i Finland rf.



Föregående sidaNäs​ta sida

 


​​

Päivitetty  9.5.2019 12.53

 

 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo