Personen som får ett anfall förlorar medvetandet, faller och kroppen stelnar. Tungan eller kinden kan hamna mellan tänderna, varför det kan blöda ur munnen. Stelheten efterföljs av ryckande kramper. Andningen blockeras under några sekunder och det kan komma fradga ur munnen. Anfallen kan efterföljas av eftersömn, som personen kan väckas ur.
-
Håll dig lugn. Alla kan hjälpa en person som fått ett epilepsianfall. Att ge första hjälpen kräver inga specialkunskaper. - Försök inte hindra kramperna, men se till att personen i fråga inte slår i huvudet (lägg något mjukt under huvudet) eller annars skadar sig. Anfallet varar vanligtvis endast 1–2 minuter.
- Stoppa ingenting i munnen eftersom det försvårar andningen.
- Vänd personen på sidan så fort kramperna avtar. Då hålls andningsvägarna öppna och eventuell fradga kan rinna ut ur munnen.
-
Se till att personen kan andas utan hinder och att du känner en luftström. - Ring nödnumret om kramperna varar längre än fem minuter eller om ett nytt anfall börjar innan personen har hunnit återhämta sig från det föregående. Om du inte vet om personen har epilepsi, ring nödnumret 112 när du har gett akut första hjälpen.
- Säkerställ innan du lämnar personen att hen inte har skadat sig själv och har återhämtat sig helt, kan svara på frågor och vet vart hen är på väg. Ring nödnumret om personen andas dåligt, inte återhämtar sig eller har skadat sig själv under anfallet.
Ring nödnumret om personen har skadat sig själv under anfallet.
Om du inte vet hur du ska agera, ring nödnumret
112.
Epilepsiförbundets anvisningar för första hjälpen (2016) har bearbetats av en arbetsgrupp som består av
Kai Eriksson, docent, TAYS
Markku Kuisma, överläkare, docent, Akutvården vid HUCS, HUS
Reetta Kälviäinen, professor, KUS, Epilepsicentrum och Östra Finlands universitet
Jorma Lahikainen, regionsekreterare, sjukskötare, Epilepsiförbundet
Kristiina Myllyrinne, expert, hälsa och första hjälpen, Finlands Röda Kors
Marja Nylén, rehabiliteringschef, Epilepsiförbundet
Bilder: Tapani Romppainen