De flesta yrken passar för personer med epilepsi. Användning av dator är inte skadligt ens för personer som är känsliga för blinkande ljus. Man får köra personbil när man har varit anfallsfri i över ett år. Om arbetsuppgifterna kräver bilkörning, men om det tills vidare är förbjudet, söker man lösningar tillsammans med arbetsgivaren och företagshälsovården.
Lämpligheten av riskfyllda uppgifter och skiftarbete bedöms från fall till fall.
Man bör öppet prata om sin epilepsi på arbetsplatsen så att arbetsgemenskapen känner till sjukdomen och kan ge första hjälpen vid epilepsianfall.
Personer med epilepsi kan inte arbeta som yrkesförare. Redan ett enskilt epilepsianfall är enligt EU-direktiven ett hinder för yrkesmässig bilkörning, även om epilepsi ännu inte har diagnosticerats och läkemedelsbehandling inte har inletts. Även luft-, sjö- och järnvägstrafiken har striktare krav än normalt. Företagshälsovården kan informera mer om dessa.
Om patienten får upprepade anfall trots behandling ska riskfyllda uppgifter undvikas: till exempel brandfarliga och explosiva miljöer, miljöer med risk för elolyckor samt arbete med byggnadsställningar. Skiftarbete kan bli ett problem om förändringarna i sömnrytmen ökar anfallsrisken.
Om man blir tvungen att överge sitt yrke har man rätt till yrkesinriktad rehabilitering och fortbildning.
Ibland påverkar epilepsin arbetsförmågan: antingen fortsätter anfallen trots behandling eller så är sjukdomen förknippad med neurologiska, psykiska eller kognitiva symtom. Då är det ofta möjligt att skräddarsy arbetet genom att till exempel organisera arbetstiderna och arbetsuppgifterna. Den egna vårdinstansen och företagshälsovården är till hjälp vid utvärderingen av situationen och förhandlingar med arbetsgivaren.
Om man inte kan fortsätta i sitt nuvarande yrke på grund av epilepsin, utreds möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. Med hjälp av den strävar man efter att hitta ett lämpligt arbete. Metoder för yrkesinriktad rehabilitering är bland annat utbildning, utbildningsprövning, arbetsträning, arbetsprövning och hjälpmedel. Den behandlande läkaren ansvarar för att göra upp en plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Mer information om möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering fås även av socialarbetaren vid den egna vårdenheten, pensionsförsäkringsbolaget och FPA:s sakkunniga i yrkesinriktad rehabilitering.