Vad är e-hälsovårdstjänster?

I hälsovårdens elektroniska tjänster ingår bland annat följande tjänster:

• Tidsbokning

• Visning av resultat från laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar

• Begäran om förnyelse av recept

• Fylla i blanketter

• Chattbotar

I regel loggar man in på e-tjänsterna med stark autentisering, dvs. nätbankskoder, mobilcertifikat eller elektroniskt identitetskort. Elektronisk ärendehantering omfattar inte som sådan en samtidig arbetsinsats av hälso- och sjukvårdspersonalen, såsom mottagning eller diskussion.

Till exempel är Kanta-tjänsterna en webbtjänst för elektroniska tjänster för alla finska medborgare. På Mina Kanta-sidor kan du se dina hälsouppgifter och recept och bland annat förnya recept. Även i patientportalen Maisa (används inom HUS-området) och OmaTays (används för Tays klienter) finns det kanaler för elektroniska tjänster. Dessutom är de automatiska chattbotarna en del av de elektroniska tjänsterna som också Hälsobyn erbjuder. De är automatiska "robotar" som inte kräver inloggning. De kan användas för att på enkelt sätt till exempel ta reda på verksamhetsställets öppettider och för att snabbt söka information.

Hälsovårdens e-tjänster kan jämföras med elektroniska tjänster i till exempel tjänsten vero.fi, där man kan läsa sina egna skatteuppgifter och beställa ett nytt skattekort.

Distansvård och egenvård av hälsan anknyter ordagrant till vård av hälsan.

Distansvård innebär att man behandlar hälsan interaktivt med hälso- och sjukvårdspersonalen, men ordagrant på distans. Ofta är det möjligt och enklare att sköta många saker på distans. Då behöver klienten inte heller resa extra till hälso- och sjukvårdens verksamhetsställen, vilket också underlättar planeringen av vardagen.

Distansvård kan genomföras till exempel på en distansmottagning med hälso- och sjukvårdspersonalen eller till exempel med hjälp av Hälsobyns digitala vårdvägar. Distansvård utnyttjas ofta parallellt som en del av den traditionella hälso- och sjukvården, varvid klienten utöver distansvård även kan ha traditionella möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Distansvården kan också omfatta självständiga enkäter och övningar som yrkesutbildad personal utnyttjar i planeringen och uppföljningen av vården.

I och med distansvården är det ofta möjligt för klienten att främja sin egen hälsa mer aktivt och flexibelt samt också ta mer ansvar för sin hälsa. Till exempel kan informationen i de digitala vårdvägarna läsas dygnet runt, varvid det är lätt att återvända till materialet var som helst och när som helst utan att behöva kontakta yrkesutbildad personal.

Egenvård som en del av e-hälsotjänsterna innebär att din hälsa främjas enligt de tjänster, kurser och anvisningar som har planerats för självständig vård. Egenvården kan genomföras på egen tid och utan vårdrelation med hälso- och sjukvårdspersonal.

I de öppna egenvårdsprogrammen i Hälsobyn kan till exempel vem som helst systematiskt utveckla sina matvanor så att de blir hälsosammare, sluta röka med stöd av program samt gå en webbkurs för att börja motionera. Dessutom är symtombedömningar och symtomnavigatorer en del av egenvårdens tjänster. De vägleder dig vid behov att söka dig kontakta yrkesutbildad personal för bedömning.

E-hälsotjänsterna erbjuder aktuell information om såväl hälsa och välbefinnande som sjukdomar och förebyggande av dessa. Informationen kan vara öppen för alla eller så kan det krävas inloggning om den ingår i behandlingen av sjukdomen. Informationen kan också erbjudas i form av bilder och videor.

Till exempel erbjuder Hälsobyn, Institutionen för hälsa och välfärd (THL) och Hälsobiblioteket som upprätthålls av Duodecim medborgarna mångsidig öppen information. Eftersom informationen i alla dessa tjänster produceras av yrkesutbildad personal och den grundar sig på vetenskapliga forskningsresultat är informationen du får säkert tillförlitlig. Dessutom kommer man åt den var och när som helst via internet. Informationen är alltså alltid tillgänglig för dig.